söndag 8 juli 2012

Rya Åsar - en oas nära dig

Här kommer ännu en gästblogg. Kristina Kylemark berättar om sin oas Rya Åsar.

När man bor mitt i en stad, kan det hända att man tröttnar på bilar, asfalt och buller och längtar ut i naturen och friden som råder i den. Speciellt såhär under sommaren. Då har man tur om man bor i Borås. Det är få städer som är helt omgärdade av så mycket vacker och variationsrik natur. Jag är friluftsmänniska och även om Borås består av ett flertal väldigt vackra och trevliga parker, så vill jag ut i den ”riktiga” naturen så ofta som möjligt.

Ramshulan. Foto: Kristina Kylemark
Här finns det flera fina friluftsområden med vandringsleder och promenadslingor att välja på. Men kronan på verket och, enligt mig, Borås stora stolthet är vårt fantastiska naturreservat Rya åsar. Det tog mig en hel del år innan jag upptäckte denna fantastiska plats, för liksom många med mig så sökte jag mig utanför staden när jag ville ut i naturen. Det är lätt att bli hemmablind. Rya åsar är så mycket mer än bara försommarens Liljekonvaljplockning, eller korvgrillning vid något vindskydd. Det är en hel liten värld av vacker och skiftande natur och den ligger nästan mitt i staden.

Här finns det mesta; lummig lövskog, hagar, ängar, utsiktspunkter, barrskog, sjöar, höga berg och djupa dalar. Något för alla smaker med andra ord. Har man gott om tid, har god kondition, älskar barrskog och är sugen på en lite större utmaning, så är det 9 km långa Vildmarksspåret att rekommendera. Är man bara sugen på en liten promenad, men ändå vill komma ut i naturen, så passar det 2,5 km långa elljusspåret bra. Min personliga favorit är Ekskogsspåret, som är 4 km långt. Det bjuder på bra motion, eftersom det erbjuder rätt stora nivåvariationer, men är ändå överkomligt i längd och svårighet. I den änden av spåret som vetter mot Hestrahållet, är det en ganska brant och lång backe och jag föredrar att få den som nedför- snarare än uppförsbacke. 532 steg uppför, räknade jag till sist, när jag råkade komma från fel håll. Går därför helst spåret motsols.

Porlande bäck. Foto: Kristina Kylemark
Jag brukar börja min vandring vid den allra första parkeringen, precis till vänster när man svängt in på Almenäsvägen från Ålgårdsvägen eller Getängsvägen, där det även står en informationstavla över Rya åsar. På den kan man tydligt se hur de olika spåren och lederna sträcker sig och välja den man tycker passar en bäst.

Väljer man Ekskogsspåret och går motsols, som jag, så börjar man i den lummiga lövskogen och går nästan som genom en stor grön tunnel. Bredvid hör man då och då det trivsamma porlandet från små bäckar. Så småningom kommer man ut i ett öppnare landskap, vilket leder upp till gården Ramshulan. Där går man längs vackra blomsterängar omgärdade av gammeldags gärdsgårdar och man kan se rester av ett äldre odlingslandskap med stenmurar, åkrar, hagmark och äldre lövträd. Här kan man även träffa på kor om man har tur. Det finns fikabord, toaletter och vatten här och därför kan det vara ett bra ställe att stanna till på.

Utsikten från minnesstenen ovanför den branta backen.
Foto: Kristina Kylemark
Efter Ramshulan går man uppför en längre backe och när man nått toppen blir man belönad med en vacker utsikt över Borås norra delar och Öresjö. Man vandrar på en fin grusväg med hagar omkring sig, innan det går utför och ned i skogen igen. Precis före ovan nämnda branta backe, är det en bra idé att vika av på stigen inåt vänster. Där kommer man nämligen fram till en minnessten och ytterligare en utsiktspunkt. Om man har med sig fika och inte fikade vid Ramshulan, så är det här ett trevligt ställe att fika på. Efter detta är det bara nedför en stund och sedan är man tillbaka nere i den lummiga lövskogen och tillbaka där man började.

Öppet landskap. Foto: Kristina Kylemark
Vill även passa på att berätta att det finns två (det finns två till, men jag tycker att dessa är bäst) riktigt bra utsiktspunkter i Rya åsar; Rya klint och Hestra klint. Den första ligger 150 meter ovanför Borås och bjuder därför på en vidunderlig utsikt. Den är lite tuffare att ta sig till än den andra. Även här lönar det sig att komma från rätt håll, vilket enligt mig är att komma uppifrån Fjällsjöhållet. Man kan även komma från Almenäsvägen och gå rakt upp, men den branta backen gör sig väldigt mycket bättre som nedförsbacke tycker jag (efter en dust med den i vintras, då den var såväl lerig, som snöig och isig på en och samma gång). Om man inte kan, eller vill, ta sig upp till Rya klint så kan det vara bra att veta att utsikten från Hestra klint är väldigt fin den med och dit är det dessutom väldigt enkelt att ta sig.

Här pratar jag om sommartid, men Rya åsar lämpar sig för de allra flesta typer av motionärer, naturintresserade, vandrare, picknicksugna, fiskare och naturfotografer året runt. Det är ett väldigt vackert ställe att befinna sig på och det känns som om man varit mycket längre bort än bara ett stenkast från Knalleland. Det är nog ändå så att det bästa i livet är gratis och på Rya åsar får man väldigt mycket för ingenting.

Text & Foto: Kristina Kylemark











-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 
Löpande och uppdaterad information om vad som händer i Borås på boras.com och på facebook. De flesta foton vi publicerar är licensierade under Creative Commons-licens (CC-BY-SA) vilket innebär att du kan använda bilderna förhållandevis fritt så länge du hänvisar till källan. Du hittar våra bilder på Flickr där du också kan läsa mer om reglerna för användning av bilderna.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar