fredag 2 november 2012

BORÅS - handelsstad eller textilstad, eller både och?


Den 18 september höll Textilhistoriska sällskapet med Lars G Strömberg som föreläsare ett event i Borås. Lars inledde med att lova ett annorlunda och tillspetsat perspektiv av de begrepp som finns om Sjuhärad och dess historia. Föreläsningen var ur det program som Textilhistoriska Sällskapet arrangerar. Vill du veta mer om föreningen eller bli medlem, hittar du mer info på www.d7kf.se

Redan på vikingatiden var Sjuhärads läge strategiskt längs handelsvägarna – därför är Borås känt mer som handelsstad än textilstad. Från andra länder och mot Skara och vidare till Bergslagens gruvor passerade man vår bygd och många resande kom med oxar,  både som handelsvara och som dragkraft. Oxarna kunde också ta med varor. Byteshandel uppstod, hudar byttes mot järn – och här kommer förklaringen varför vi  har garverier i vår bygd.

Resvägarna genom Sjuhärad under Vikingatiden.
De sju häraderna är enligt gamla domsagor nedtecknade i Gäsene tingshus i Ljung och är: Mark, Kind, Redväg, Gäsene, Bollebygd, Ås och Veden. Gårdsfarihandel har funnits överallt i dessa socknar och en anledning är mycket skog och ett kargt och magert jordbruk. Det var boskapsskötsel, mulbete som blev livsnerven. Från början var det smide- och bleck som tillverkades, framförallt i Redveg och norra Kind. I Ås fanns landets skickligaste smeder, en början till Husqvarna vapen.

Att Borås är en textilstad är en myt, Göteborg och Mölndal stod i början av 1900-talet för 70-80 % av all textilproduktion i Sverige. Däremot stod Sjuhärad för Knallen med försäljningen, klurigheten och berättelserna. En stor skillnad mot t ex Skåne och Stockholmsområdena, var att här fanns inga överheter. Inga stora adelsmän eller andra feodala herrar. 

I Sjuhärad fanns fria, obesuttna bönder med dålig åkermark, men med händer att arbeta, och det är det som är anledningen och drivkraften till att handeln utvecklats. För Borås och Mark så var det framför allt konfektion som kom att bli framgången. Det småskaliga hantverket från 1500-talet övergick på 1700-talet i förläggarverksamhet, en förindustriell produktion. En stor påverkande faktor var att när bomullen kom till Sverige så var den så dyr, att det bara var förläggaren som klarade av investeringarna.

Tomtkarta över Borås efter bildandet av Stad.
Detta ledde till att det skapades mycket samlat kapital i bygden, och det var förläggarna som hade råd att investera i kommande fabriker som var nyckeln i industrilaseringen. Sveriges behövde få in skatt, och den lilla tullen, den vid stadsporten, skulle tas in enligt kungen. (Sjötullen var den stora tullen)

Bönderna i Boråstrakten förhandlade så att de fick helt unika privilegier, inte bara kring sin ort, utan de förtullade varorna fick säljas överallt. Det gjorde det mer attraktivt att bilda en stad (Bo åsarna) för bönderna i trakten. Samtidigt blev Ulricehamn (Bogesund) av med sina handelsprivilegier. En av dem som drev denna fråga i riksdagen var Axel Danielsson, det är han som började med sägnen att det var så armt i Boråstrakten och att invånarna måste få bättre förutsättningar för att klara sig.

Så de 7 priviligerade häraderna fick inrikespass – men smet ändå förbi Borås tullar! När Borås stad bildades 1621 så var där inritat 80 tomter innanför murarna, 50 år senare var endast 15 bebyggda. Då beslöt staten att färgerierna, som då utvecklats, endast fick ligga inom tullarna. Detta ledde till att Borås blev den stad som betalade mest skatt av alla städer, först förtullade man ofärgade tyger in till staden, och sedan när man förädlat dem och var på väg ut i Sverige för att sälja den. Det var snygga, välklädda herrar som kom med varor och information.

En symbol för entreprenörskap var Sven Eriksson som i Rydboholm skapat så stor bommullsproduktion att han stod för 50 % av hela Sveriges. Så han behövde nya konsumenter. Duktig på ”storytelling” om sin ”mor Kerstin”, envishet och på ett smart sätt skapade han bilden av sig själv.

Text: Helena Alcenius
Industraliseringen och urbaniseringen på 1900-talet gjorde att Borås var den mest växande staden under 1900-talets första hälft och Borås var på 50-talet Sveriges 5e största stad. Postordern är en utveckling av möjligheten att sälja, inte bara lokalt, utan riks (modern tid globalt). Efter oljekrisen och produktionsflytten till låglöneländer kom textilkrisen på 70-talet, vilket ledde till att Borås utvecklingskurva fick en rejäl knäck.  Men med spår ända i medeltiden hittar vi embryot till vår egen vilja och lust att överleva, ingen överhet kan knäcka oss, utan vi hittar nya möjligheter, utvecklas och går vidare!

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 
Löpande och uppdaterad information om vad som händer i Borås på boras.com och på facebook. De flesta foton vi publicerar är licensierade under Creative Commons-licens (CC-BY-SA) vilket innebär att du kan använda bilderna förhållandevis fritt så länge du hänvisar till källan. Du hittar våra bilder på Flickr där du också kan läsa mer om reglerna för användning av bilderna.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar