måndag 17 augusti 2015

Tankar från Torpet Annelunda


Nu har vi börjat få väder (fast det har vi ju alltid), vågar inte skriva fint, för vad är fint väder egentligen? Men ett väder när det torkar upp lite.

Torparna har inte legat på latsidan men tyvärr har vår glädje grusats lite därför att någon tyckte att de behövde de röda vinbären och krusbären bättre än vi. Inte heller de svarta blev det så mycket av men i alla fall något mer. Även de vita blev det en skörd av, det var den sorten som gav mest.

Som bekant växer ogräset utan hjälp och vi konstaterar att det är en evig sanning. Nu har vi begåvats med ett nytt elände, revsmörblomma. Huvuddelen av vår tid har vi lagt på ogräsrensning och det har blivit ett antal korgar så nu är komposten fylld och kommunen fått hämta allt som inte gick ner utan som vi la utanför. Frågan är om inte såväl ogräs som vi fått nog just nu. Tre rejäla rensningar har vi gjort redan nu och det märks.

Vi har inte heller legat på latsidan i blomlandet. Vi har tagit bort en hel del som vi inte vill ha, kanske till någras stora sorg men alla älskar inte liljor som är hur kraftiga som helst eller lupiner, malvor, akleja eller lungört som spridit sig ganska okontrollerat. Vi vill ju också sätta vår prägel nästa år på blomlandet och då kan vi inte ha hur mycket växter som helst.

Grönsakssidan har till vår glädje överlevt. En hel del av lökarna vi satt kommer upp, liksom en del bönor. Potatisen frodas till vår förvåning och det har kupats av hela vårt hjärta . I potatisfåran har vi fått en hyresgäst, i alla fall på prov. Vi antar att det är en kanin och inte en jättesnigel . Den tycks inte var begiven på rå potatis men den kan naturligtvis skada rötterna men ingen planta har dött än. Det enda som gått fel är märgärtorna men det får skyllas på spriten. Man ska nog inte tvätta utsäde i handsprit för att få bort mögel.

Själva huset har vi inte gjort något speciellt med än även om vi har idéer utom att vi har satt upp en fasadflagga för vi tycker att det hör till med en svensk flagga vid ett rött hus med vita knutar. Den är uppe när vi är inne. Vi hade en tanke om att gräva en liten källare men efter att ha kommit ner ca en halv meter i backen så högg Ulf s a s i sten. Det var bara att fylla igen gropen.

Vi inleder avslutar med bilder för att ge dig något vackert att se på. Dels vår flocks och dels vår fantastiska bolltistel (översta stora bilden) som verkar som en magnet på bin och humlor. Vi har också stormhatt som växer bredvid dessa så det är en fin färgpalett att se på när kaffet dricks.

Ha det nu bra till vi hörs igen och välkomna att titta förbi.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar