torsdag 30 november 2017

RISE ett tekniskt himmelrike i Borås


Provningsanstalten, sa pappa när jag frågande pekade på de konstiga byggnaderna vi passerade. Troligen var vi på väg mot Olsfors och mitt dåvarande himmelrike, SportJohan. Antagligen funderade jag inte så mycket mer på svaret utan var troligen helt fokuserad på en ny hockeyhjälm eller dylikt. Ordet anstalt är sedan länge borta även om närmsta grannen fortfarande är en sådan, dock av en helt annan karaktär.

I dag har vi varit på studiebesök på RISE (Research Institutes of Sweden) som numera är en sammanslagning av ett stort antal forskningsinstitut. Runt om i landet driver och stöttar RISE innovationsprocesser och har runt 100 miljöer för avancerade tester och demonstrationer med syfte att skapa framtidssäkra produkter, tekniker och tjänster. Huvudkontoret återfinns numera i Göteborg, på Lindholmen, men stora delar av verksamheten bedrivs i Borås.

Området är som en mindre värld av spännande byggnader med laboratorier där man testar, mäter, utvecklar ja t o m förstör eller eldar upp saker.

Under vårt besök siktar vi in oss på några av labben för mätteknik, eller riksmätplats för mätstorheterna, som tillhör divisionen säkerhet och transport i RISE organisation. Ett bra studiebesök kräver ofta en bakgrund och vi får börja i det historiska perspektivet, där vi tar avstamp i år 1665, då Kongl. May:tz Placat, Om Mått och Wicht för första gången på allvar fastställde gemensamma enheter för mått och vikt i hela nationen. (den som är nyfiken kan läsa en massa mer om de olika dåvarande mått- och viktenheterna här).

Det tidigare SP bildas för 1920, men redan 1895 inrättas en provningsinstitution vid KTH och 1972 utlokaliseras dåvarande SP till Borås. Historien i övrigt kan du läsa mer om hos RISE.

Efter vår inledande historielektion kommer vi till själva labben. I bjärt kontrast med min verklighetsuppfattning ligger det tekniska himmelriket, i källaren, under jord. I långa korridorer finns mängder av smarta människor som gör saker vi vanliga dödliga inte hade förstått ett smack utav, utan deras pedagogiska förklaringar och berättelser.

Rikskilot, en väl förborgad hemlighet
Vi börjar i labbet för massa, där det mytomspunna rikskilot, eller kilogramprototypen, förvaras under stor säkerhet och hemlighet. Kg är en s k SI-enhet som sedan sent 1800-tal definieras av den internationella kilogramprototypen i Sèvres, Paris. Den svenska kilogramprototypen är liksom sin förlaga skapad av 90% platina och 10% iridium. Kilot hanteras med mycket stor varsamhet för att inte störa dess exakthet och väldigt få människor har tillgång till den låsta dörren, få av dem som arbetar här har ens sett det. Vi får titta på en replika och slående är att kilot är väldigt litet, vilket vid en förklaring till Platinas höga densitet (21.450 kg/m3) inte är så förvånande. Rikskilot har förvaltats väl och och vid 1991 års internationella kalibrering av nationella kilogramprototyper var den svenska den som stod sig bäst i förhållande till förlagan, men en så liten förändring som 2 µg på ett sekel.

När vatten kokar är det 100 grader, eller?
I temperaturlabbet får vi lära oss mer om olika referenspunkter för att kalibrera temperaturmätning. De flesta ämnen vi känner till kan anta tre olika former, s k aggregationsformer, d v s fast form, flytande form och gasform. När vatten kokar är det 100 grader, det är sen gammalt, fast inte särskilt korrekt eftersom kokpunkten i hög grad påverkas av lufttryck. Smältpunkten för ett ämne är en mycket bättre måttstock som är en avsevärt mer noggrann konstant. Vi får prova olika typer av IR-termometrar för att på avstånd mäta ytors temperatur och får också se olika cylindrar med metaller som används för att säkerställa smältpunkter för uppemot 2600 grader. Det allra mest spännande är kanske cylindern som i en och samma innehåller vattens tre aggregationsformer med en ispelare i mitten, omgivande vatten och på toppen den gasformiga vattenångan.



Stjärnornas Krig i högspänningslabbet
Inte nog med att att det tekniska himmelriket är placerat i källaren, i högspänningslabbet ser det ut som om vi klivit in i en hangar på dödsstjärnan eller valfri annan filmkuliss från Stjärnornas Krig (förlåt om du inte är bekväm med filmparallellerna). I sann teknologisk nördanda kan dessutom apparaterna här inne skapa effekter i form av både ljud och ljus med hjälp av spänning, givetvis även  där med anspelningar på Star Wars.

Vi får även besöka labbet för fotometri och radiometri där man i stora sfäriska instrument mäter och testar olika typer av ljuskällor. I en lång korridor som i mångt och mycket ser ut som en kombination mellan en fotostudio och området bakom scenen på en teater finns olika uppsättningar för att mäta ljuskällor på distans och testa reflekterande material i form av reflexer och liknande.

I tid och frekvenslabbet är miljön mer lik en ordinär serverhall med ett par undantag, atomklockor av olika slag. På en plats i serverracken finns den förr i tiden så väl nyttjade tjänsten "Fröken Ur". Fröken Ur har funnits sedan 1934 men flyttades år 2000 från Telias lokaler i Stockholm till Borås och Frekvenslaboratoriet där tjänsten numera är direktkopplad till de atomur som upprätthåller den nationella tidsskalan i Sverige.

Besöket var superintressant, särskilt för en tekniknörd, och pedagogiskt upplagt på ett spännande sätt men ändå förståeligt för en icke ingenjör. Många tack till alla på RISE som tog hand om oss, bjöd på sig själva och tog sig tid att visa upp sin verksamhet och kompetens.

Anders Kihl
Jag hade lätt kunnat vara kvar flera dagar för att se mer, höra mer och uppleva mer. Jag älskar att möta människor som brinner för sitt område, som får den där gnistan i ögonen när de berättar, som verkligen vill förmedla något och dessutom kan göra det på ett sätt som man förstår, som engagerar och dessutom med glimten i ögat och lite skämtsamt. Får du någon gång chansen att göra ett besök och titta på verksamheten - ta den.

Läs mer om RISE på webben och följ deras spännande verksamhet på facebook och instagram.

Disclaimer: Bloggposten är skriven utifrån upplevelsen, med visst stöd av fakta från RISE webbplats. Far jag med faktafel eller begreppsförvirring? Kommentera gärna så korrigerar jag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar