torsdag 28 mars 2019

Caroli kyrka firar 350 år

Foto: Christin Henryd
Idag skickas bilder via mobilen och inte särskilt många vykort men under mer än 120 år har man från Paris skickat vykort på Notre Dame och från Borås på stadens motsvarighet Caroli kyrka. 1910 blev Rådhuset och 1962 Borås djurpark starka konkurrenter men Caroli kyrka har förmodligen varit det populäraste vykortsmotivet från Borås. Vid en jämförelse med motsvarande byggnader i andra städer håller du säkert med om att kyrkan och rådhuset är vackra.

För 350 år sedan år 1669 färdigställdes Caroli kyrka. I dess murverk ingår murar från en tidigare stenkyrka. Tornet blev klart 1681 men samma år förstördes kyrkan i den första stadsbranden. Nio år senare var kyrkan åter uppförd men drabbades av en ny stadsbrand 1727. Även vid den tredje stadsbranden 1822 skadades kyrkan men inte vid branden 1827. Borås har alltså drabbats av fyra stadsbränder och därutöver av en storbyggmästare på 1960 och 1970-talen. I Alingsås och Ulricehamn sparades ett stort antal hus i centrum men inte i Borås. Nya hus kan också vara vackra och så finns ju Caroli kyrka och Rådhuset.

I Caroli kyrka finns en nattvardskalk som Karl XII:s soldater tog 1703 i den polska staden Torun vid en hänsynslös plundring. Kungens fältpräst Johan Sandman fick kalken av Karl XII samma år som kungen utnämnde honom till kyrkoherde i Borås. Trötta av svält och nödmynt blev inte boråsarna förtjusta av att få en krigarpräst som kyrkoherde. I ett försök att blidka dem gav Johan Sandman kalken till Caroli kyrka. Det hjälpte inte utan Johan Sandman var inte särskilt omtyckt under många år men vid stadsbranden 1727 gjorde Johan stora insatser för de drabbade vilket uppskattades.


Caroli kyrka är 46 meter lång och 20,5 m bred. Tornet är 35 m högt tornhuven ej medräknad. Synliga i kyrkorummet finns tolv jättelika pelare, som kan symbolisera lärjungarna. Därutöver bakom koret en pelare, som kan symbolisera Jesus.

Altaruppsatsens mittdel är smyckat som en grekisk kolonn av en lokal hantverkare hemmansägare Johannes Andersson i Mjöbäck. Sidtavlorna är målade av 1862 av Birger Lignell (1838-1877). I koret finns en 1700-talstavla Ecco homo ”Se mannen” samt två oljemålningar av Gustaf Brusewitz, en gåva 1852 av köpmannen H Nelson. Även i Härryda och Millesvik kyrkor finns tavlor målade av Gustaf Brusewitz (1812 - 1899).

Predikstolen från 1916 och dopfunten från 1919 ritades av arkitekten Sigfrid Eriksson och utfördes av skulptören Johan Björk. Sigfrid Eriksson ritade bl a Göteborgs konstmuseum och kyrkorna i Johannesberg, Masthugget, Kinnarumma, Skene, Hunnebostrand, Flatö, Hönö, Surte och Lysö.

Ett par altarstakar i drivet silver, skänkta 1708 och en stake i bordssilver, skänkt 1745, räddades undan 1822 års brand. Altarkrucifix och silverstakar skänktes 1975.

Dopfatet i mässing fanns i kyrkan 1740 men är antagligen mycket äldre. Det finns även ett extra fint dopfat i silver. Detta fat togs endast fram om man var villig och kunde betala en rejäl slant för att döpa sina telningar i fatet. Extra inkomster för att finansiera verksamhet var välkommet även på den tiden.

Den naturliga höjden med utsikt över nejden ansågs som en lämplig plats när den första kyrkan byggdes. Långt senare visade det sig att det hade sina risker att bygga en sådan stor kyrka på en sandås. Allt grävande av gravar under kyrkgolvet (upphörde år 1804) och bredvid kyrkan samt anläggandet av gator runt kyrkan medförde att kyrkan höll på att rasa under 1930-talet. Det krävdes ett omfattande byggnadsarbete 1938-1940 för att rädda kyrkan.

En färgstark kyrkoherde i Caroli kyrka under åren 1910 till 1942 var Emanuel Beskow. En kusin till Elsa Beskows man Natanael och de båda familjerna umgicks. Emanuel gjorde också en insatts som mångårig ordförande för skolstyrelsen.

Texten är skriven av Bo Unosson, som var en av Carolis två sista kyrkoskrivare. Bo utförde åren 2001 - 2006 ett stort antal släktutredningar och hjälpte släktforskare i deras forskning. 2006 tog Landsarkivet hand om Borås kyrkböcker från 1900-talet.

(Vi har återpublicerat materialet med tillstånd, materialet publicerades ursprungligen i Borås Släktforskares medlemstidning i samband med att Caroli kyrkas 350-års jubileum sammanfaller med att Borås Släktforskare arrangerar Släktforskardagarna i Borås 2019.)

onsdag 27 mars 2019

Mannen bakom Missförståndet


På Borås Stadsteaters lilla scen pågår just nu repetitionerna inför vårens andra premiär. Det är pjäsen Missförståndet som står på agendan och jag tänkte att vi ska ta en närmare titt på den mycket intressanta personen som står bakom berättelsen.

Pjäsen är skriven av den franska journalisten och författaren Albert Camus. En riktig tungviktare på den litterära arenan som kunde titulera sig den näst yngsta nobelpristagaren i litteratur genom tiderna när han tog emot det 1957 vid 44 års ålder. Priset fick han med motiveringen – ”För hans betydelsefulla författarskap, som med skarpsynt allvar belyser mänskliga samvetsproblem i vår tid”.

Camus var utbildad inom filosofi, men ville själv se sig som enbart författare. Ändå har han av eftervärlden kommit att betraktad som en oerhört betydelsefull filosof. Speciellt på området absurdism där han är erkänd som en av de absolut största.

Hans filosofiska tes var enkel; människan är uppslukad av att ständigt söka efter meningen i en meningslös värld. Camus ansåg att inget som existerar någonsin skulle kunna vara en källa till mening, och att det finns en rad paradoxer som gör människans liv djupt absurt. Som att vi tror oss veta vart vi strävar och vill, samtidigt som verkligheten ger oss det vi inte vill. Att vi lever för framtiden, samtidigt som vi tillslut dör. Och vad spelar egentligen människans existens för roll när hela universum skulle kunna kollapsa när som helst?

Men allt är inte värdelöst för det! Enligt Camus finns en lösning för att trots allt leva lyckligt - konfrontera den grymma sanningen om att våra liv präglas av absurda villkor och omfamna den. ”You will never be happy if you continue to search for what happiness consists of. You will never live if you are looking for the meaning of life” – Albet Camus.

Missförståndet handlar om den, enligt Camus, absurda jakten på lycka, och om vad som händer när vi människor inte känner till allt om vår omvärld. Ett enkelt missförstånd för med sig dolda premisser och falska illusioner som leder en mor, dotter och sedan länge saknad son in i en ond spiral av destruktiva handlingar.

Sofie Carlsson
Värt att poängtera är att trots författaren till pjäsen, och pjäsen själv, kan uppfattas som lite deppiga, kommer Missförståndet på Borås Stadsteater garanterat få dig att dra på smilbanden. Tro det eller ej men filosofi, tragedi och humor kan faktiskt göra sig fantastiskt bra ihop. Speciellt tillsammans med knalloranget hår, ljudeffekter, medicinskt kol och elgitarrer.

Missförståndet spelas 13 april – 25 maj på Borås Stadsteaters Lilla scen. Biljetter hittar du på borasstadsteater.se eller 033-35 35 35.

tisdag 26 mars 2019

Jakten på Hunna-Bengt hôla


Solen skiner och snön har smält bort! Nu är det dags att packa ryggsäcken med fika och ge sig ut på äventyr i Borås-skogarna!

För många år sen fick jag berättat för mig historien om ”Hunna-Bengt” från Bredared som i mitten av 1800-talet skulle ha stulit ”kyrksilvret” från Sandhults kyrka. Hunna-Bengt och hans kumpaner skulle enligt sägnen ha gömt det stulna silvret i en grotta i skogen mellan Bredared och Ekås.

Mitt första försök att hitta Hunna-Bengt hôla skedde långt innan geocashingen hade nått gemene man och det var få som kände till Hunna-Bengta hôla. Jag fick dock en äldre bekant att visa mig grottan i skogen. Det var svårt att hitta och vi fick leta länge.

För några veckor sen bestämde jag mig för att återigen besöka grottan. Jag följde Hestra IF´s gula vandringsled fram till torpet Blombacka och genade sedan rakt genom skogen mot grottan. Jag mindes inte exakt hur jag skulle gå och kände inte igen mig alls. Den gamla granskogen som fanns när jag var här sist var nu ett stort hygge. Och mitt ute på hygget gick en ny stor fin grusväg. Jag hade alltså inte behövt gena rakt genom skogen utan hade kunnat följa grusvägen utifrån Bredaredsvägen.

Dock gjorde mitt irrande i skogen att jag fann en kulle (x på kartan) med fantastisk utsikt och dessutom riktiga trädgårdsmöbler! Så mitt första stopp blev inte vid grottan, utan jag tog en nyponsoppe-paus på kullen och tittade på den vackra utsikten.

Utsikt mot Bredared, grottan ligger ned till höger härifrån sett.
Bakom den här stenformationen
finns ingången till grottan.
Sedan var det inte långt till grottan och jag började faktiskt känna igen mig. Jag hade ett minne av att man var tvungen att klättra upp för en liten slänt för att ta sig in i grottan, och jag mindes också att det stod en gran nästan mitt i vägen. Det var mycket bra att ha de här kännetecknen i bakhuvudet, för till slut så rundande jag en udda stenformation, och, där!, där var grottan!

Det finns många branter och stenformationer i området, så det är inte helt enkelt att hitta rätt. Man måste alltså klättra upp för en liten slänt för att komma in i grottan, och sedan måste man dessutom krypa på alla fyra genom grottan (för ja, det går faktiskt att krypa rakt igenom och komma ut längre upp i berget).

Hunna-Bengt, eller Bengt Svensson som han egentligen hette, återfinns på många ställen i gamla domböcker. Oftast är det små brott, såsom snatterier och bråk med grannar, men stölden av kyrksilvret ledde till en rättegång som sträckte sig över flera månader och med vittnesförhör av många boende i Sandhult och Bredared. Trots att många vittnade om att det var ”Hunna-Bengt” som utfört stölden så fanns det egentligen inga fysiska bevis, och det hela slutade med att Hunna-Bengt frikändes.

Inne i Hunna-Bengta hôla
Anna Karlsson
(Domstolsprotokollen nämner dock att Hunna-Bengt och hans kumpaner troligtvis gömt kyrksilvret vid den bäck som rinner i närheten av hans dåvarande bondgård i Segerstorp i Bredared. Eftersom ingen (så vitt vi känner till…) ännu hittat kyrksilvret så kanske det är där vi ska leta?)

Nedan finner du också en karta för att lättare hitta dit. Anna Karlsson är friluftsexpert och jobbar med anläggnings- och föreningsutveckling av bl a spår och leder, badplatser och aktivitetsplatser på Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Borås Stad.



torsdag 7 mars 2019

2 lunchteatrar - 2 kvinnliga ikoner inom svensk kultur


När vardagen snurrar på i all sin hast, kan det vara skönt med ett avbrott. Skippa matlådan eller lunchrestaurangen och ät lunch på teatern. I kommande två lunchteatrar på Borås Stadsteater sätter två av våra stora kulturikoner guldkant på tillvaron. Även smaklökarna får sitt i form av het soppa med nybakat bröd från Utbult Borneby & Co och rykande färskt kaffe.

Den 26 mars gästas lunchteatern av föreställningen Selmas samlade vrede
i vilken Görel Crona, med stor närvaro och pondus, porträtterar Selma Lagerlöf och hennes väg från ung flicka till nationalikon. En högaktuell monolog om en kvinna som var beredd att göra avkall på allt för att få skriva och hennes kamp för rätten att ta plats på den mansdominerade parnassen. Margareta Skantzes monolog ger en helt annan bild än den om sagotanten Selma - en naiv, omedveten och folklig berätterska. Istället får vi följa Selmas frustration mot patriarkatet, hennes målmedvetenhet och revansch; hon blir den första kvinnan som får Nobelpriset och blir invald i Svenska Akademien. Från denna lunchteater kommer du inte bara gå mätt och belåten utan också full av beundran för Selmas ihärdighet, mod och kamp mot samtids stora frågor. Det är inte för inte hennes texter lever kvar i våra hjärtan än idag.

Från en stark kvinnlig ikon till en annan. Den 9 april får du möjlighet att återupptäcka Barbro Hörbergs odödliga visor. I föreställningen Vaggvisor för vakna tolkar vissångerskan Hanna Sundblad Barbros visor, blandat med lite egna sånger och prat om verkligheten, drömmar och annat däremellan. En personlig 70-talsinspirerad föreställning med humor och nerv. Barbros texter blandar vardaglig form med poesi, inte sällan med en ton av vemod men med glimten i ögat. Allvar blandas med värme och humor när Hanna trollbinder publiken ett sätt som man föreställer sig att Barbro gjorde under sin livstid. Missa inte denna chans att njuta av Barbro Hörbergs låtskatt.

Sofie Karlsson
Läs mer om föreställningarna och boka biljetter på Borås Stadsteaters hemsida eller kontakta biljettkassan på 033-35 35 35. För 225 kr får du en härlig teaterupplevelse, lunch från Utbult Borneby & Co samt kaffe. Serveras i Teaterfoajén från kl 11.30. Föreställningarna börjar kl 12.00 och pågår ungefär en timma.

Följ också gärna i sociala medier på facebook och instagram.